Nu börjar jag på nytt!

Det var ett par år sedan jag skrev..

Jag har länge funderat på att börja skriva igen. Dagbok om mina bra och dåliga dagar. Eller en "veckobok" där jag sammanfattar vad som hänt under hela veckan!

 

Det är så mycket som hänt på sistone sedan sist jag skrev något här. Jag tror inte det är något jag behöver eller orkar sammanfatta ordagrant eller ens överhuvudtaget. Eller ja, jag ångrar mig! Vill nog ändå skriva lite om vad som hänt!

 

Jag dejtade en snubbe som hette Mikael Kyrk. Haft funderingar på att flytta till stockholm så jag sökte jobb i Stockholm och till slut hamnade jag med jobb hos ett företag som heter Teleperformance via bemanningsföretag och jobbade för Boxer projektet inom It-Tv supporten med fokus på merförsäljning.

Under den tiden hade jag och Micke redan slutat dejta varandra då båda vara på olika stadie i livet. Bodde hos en bekant/kompis som heter Magnus under tiden som jag sökte nytt, en väldigt fin människa men också väldigt speciellt (blev bra vänner med tiden). 

 

Boxer jobbet varade i en månad då jag kände att jag tjänade förjävligt och arbetsmiljön var som att jobba i en "top secret" mission. Jag fick sedan jobb som timanställd på Sveriges Största telecom butik, Telia! Där trivdes jag som "fisken i badskar" eller vad man nu kallar det! Jag fick bra/lagom betalt då  jag fick jobba hur mycket jag ville. Bra chefer, grymma kollegor allt var bra!.. Fram tills innan jul den året träffade jag Kalle på julfesten som Telia hade annordnat för sina anställda.

Vi hade inte snackat något på två år och den kvällen var just den dagen vi fick chans att prata. Jag var glad och lycklig av att få träffa honom igen och speciellt fått höra hans röst!

 

Den kvällen gick vi ut för att catcha lite. Han började med att be om ursäkt för senast och hur allt blev som det blev mellan oss. Vi pratade och pratade, vet inte riktigt hur det kom till att han plötsligt frågade mig med hans allvarliga vackra ögon och frågade mig och jag fortfarande älskade honom. Jag kunde så klart inte ljuga för honom. Jag kommer alltid att älska honom! Han har betytt sjukt mycket i mitt liv. Och jag saknar att ha honom i mitt liv än idag. Kanske inte på förhålllande sättet men att ha honom i mitt liv hade verkligen inte skadat. Det är som en pusselbit som saknat för mig.

Sedan fick jag veta att han ska börja i samma butik som mig redan efter årsskyftet! Det kom som en chock! Jag visste inte hur jag skulle reagera! Blev vilsen och nästan tappade andan men jag fejkade ur mig glädjen till slut.

Jag mådde verkligen skit sedan den dagen. Jag var ledsen och rädd och arg men ändå en gnutta glädje. Jag grät i dagar till och med gick runt och var tårögd på jobbet.

 

Kalle stannade dock bara i tre månader sedan början på året då Telia gjorde en organisation på projektet hos företagarna som han då jobba med. Även vi skulle få nya chefer i början på Aprill.

Jag är dock glad att jag fick chansen att på något sätt ha honom i min vardag igen och att vi fick ett bra avslut med varandra.

Jag vet att han fortfarande har något för mig och jag för honom. Vi bekräftade detta innan han slutade. Han verkar ju ha det bra med sin nuvarande kille. Och jag vill inget annat än att han ska ha det bra och är lycklig. Dock så saknar jag honom...

 

Träffade sedan en snubbe som jag blev störtkär i till och med visade sig att jag faktiskt älskar honom. Men det blev olyckligt kärlek för min del. Killen heter Mikael Druid, Leif Mikael Druid. Vet inte riktigt vad det är för snubbe! Han är kärleksfull i min närhet men han vill inte ha mig mer än vän. Känslorna lektes och jag blev sårad gång men jag sprang gång på gång tillbaka till honom trotts det onda! jag föll hursomhelst för människan, riktigt ordentligt!

 

Vi bestämde oss för att resa till Bercelona tillsammans under den veckan jag fyllde 25 år. Började typ resan med att jag blev våldtagen natten jag fyllde 25 år av fyra okända snubbar. Han fick ragg och försvann och jag blev väl drogad. Så sen dess har mitt liv vänds upp och ner!

Mina känslor blev allt starkare för mycket då jag befann mig på ett väldigt sårbar situation.

Sedan min 25 års födelsedag var det dunder panikattacker, mardrömmar och skakningar i kroppen. Jag blev både psykisk och fysisk handdikappad under en lång period.

Micke D var den som kunde få mig att känna mig trygg då han befann sig på plats när jag behövde någon efter händelsen. Han var den enda som kunde lugna mina panikattacker på snabbaste sätt som ingen annan kunde. Men eftersom han har lite turbelens och kan vända på sitt humör på tvären har han en tendens att handla situationen på fel och sårbar sätt. Under tiden hade jag Micke Kyrk en riktig vän som fanns där och brydde sig om mig och tog hand som mig på gott och ont när Druid inte kunde.

På tal om Micke Druid! Det har gått precis ett år nu sedan lärde känna honom. Jag tänker och saknar honom fortfarande!