Han
Jag saknar honom!
Jag tänker på honom varje dag och jag drömmer fortfarande. Varje dag finns han i mina tankar men inte på ett lyckligt sätt längre utan bara saknaden om oss.
Jag önskar fortfarande att han fortfarande var min, att han är här och fortsätta göra mig lycklig.
Jag är inte lycklig men jag försöker för var dag som går utan honom, försöker gå vidare, försöker skriva med andra men slutändan så tänker jag ändå på honom för det är fortfarande honom jag vill ha.
Aj vad detta är smärtsamt...
Hur har du det där uppe? Jag saknar dig.
För ungefär fyra dagar sedan har det gått exakt två år sedan då en viktigt person försvann från denna jord och från mitt liv. Just den här tiden hade jag det värsta stunden i mitt liv. Jag saknar honom! Det är nu jag behöver få höra hans röst även då ämnet bara skulle vara om vädret och hur allt är där hos honom just nu. Om jag bara kunde ta upp mobilen och ringa dit där han är, om det hade funnits ett nummer där man kunde ringa dit.
Just nu känner jag mig mer ensam än nånsin. Trodde att allt verkade gå min väg och att jag hade hittat någon som det kunde leda till något vackert med, trodde att jag hade hittat det där som leder mig till lycka men nej.. Jag lär sluta upp med mig själv fler gånger om och om igen. Den oturen hoppas jag inte att jag har i all evighet. Den här gången gör det ont som satan. Men det läker så småningom antar jag. Put my pokerface on and live with it..
Jag önskar att jag kunde få höra din röst igen. Jag vill aldrig glömma hur din röst låter..
Pappa jag saknar dig<3
